Ska vi gå med i Nato? En fråga utan svar.

Antingen måste försvaret få mera pengar, eller så tvingas Finland ansluta sig till Nato. Det är försvarsminister Seppo Kääriäinens nya linjedragning. I samma veva säger han att det nog krävs ökade försvarsanslag också om Finland går med i Nato. Och han säger att det sist och slutligen är ett politiskt och inte ekonomiskt val om vi ska alliera oss.

Betyder det här att Finland omprövar alliansfriheten i nästa säkerhetspolitiska redogörelse 2008? Inte nödvändigtvis. Statsminister Matti Vanhanen sade i kväll i TV-uutiset att centern stöder fortsatt alliansfrihet också nästa valperiod (2007-2011).

Det är elegant gjort av centerledaren. Han säger klart och tydligt ut att centern vill att den nuvarande linjen fortsätter. Men, och detta är ett viktigt men: han utesluter ju inte att alliansfriheten i något skede – till och med rätt snart – omprövas. Och då blir det folkomröstning (som han är säker på att stöder statsledningens linje).

Redan i presidentvalskampanjen tyckte jag att Vanhanen hade den redigaste säkerhetspolitiska linjen; åtminstone jämfört med Halonen och Niinistö.

Den som också som vanligt är redig är Erkki Tuomioja. I sin blogg analyserar han Kääriäinens resonemang, och konstaterar att det i grund och botten bara handlar om att utverka mera pengar till försvaret (pengar som åtminstone Vanhanen är redo att betala). Tuomioja gör också en uppskattande kommentar beträffande Jari Viléns förslag om att det kan vara dags att se över försvarsdoktrinen.

Ja, tanken att Finlands armé primärt riktar in sig på att försvara landets territorium mot pansardivisioner som rullar in över östgränsen känns onekligen lite förlegad. Det finns nog farligare saker och värre hotbilder i denna onda värld.