Kanarieöarna – ett EU-problem

TAMMERFORS. EU:s informella justitie- och inrikesministermöte som pågår här i Tammerfors är ett av de viktigaste informella mötena under det finländska EU-ordförandeskapet. Rättsväsendet och polisen är en av grundbultarna i varje enskilt lands nationella suveränitet. Om man inför ett europeiskt domstolsväsende och en europeisk polis, då har vi kommit ganska långt på vägen mot en europeisk superstat.

Ännu är vi inte där. Finland vill i varje fall urholka kravet på enhällighet på detta samarbetsområde. Det skulle innebära större effektivitet i beslutsfattande då ett enskilt medlemsland inte längre kan blockera besluten. Å andra sidan innebär det mera makt för "Bryssel" om man inför majoritetsbeslut. Vilket i sin tur innebär ökad demokratisk kontroll då också EU-parlamentet måste höras...

Spanien vill att EU-länderna ska inse att strömmen av illegala invandrare till Kanarieöarna är en EU-angelägenhet. Bland annat handlar det om att hela EU borde vara med och finansierna hanteringen av de 24 000 personer som hittills i år har kommit till Teneriffa och de andra Kanarieöarna från västra Afrika. Till dem som inte vill betala hör Tyskland – ett land som tagit emot flera flyktingar från bland annat ex-Jugoslavien än något land.

Ett argument som de finländska ministrarna Kari Rajamäki och Leena Luhtanen ofta använder är att EU-medborgarna vill se resultat då det gäller kampen mot gränsöverskridande brottslighet och illegal invandring. I Schengenområdet som omfattar större delen av det gamla EU-15 är de interna gränskontrollerna avskaffade. I stället har polissamarbetet effektiverats.